Från floden till havet – Palestina skall bli fritt!

Israels anfallskrig mot civilbefolkningen i Gaza fortsätter med oförminskad brutalitet. Hittills har de israeliska terrorbombningarna resulterat i 8.000 döda palestinier, varav 3.500 barn. Det är förskräckliga siffror.

Nu rullar israeliska stridsvagnar in i den överbefolkade palestinska enklaven, vilket kommer att spä på dödssiffrorna ytterligare. Befolkningen har ingenstans att ta vägen, då Israel terrorbombar också de södra delarna av Gaza.

Det är ett folkmord vi bevittnar. Inför öppen ridå. Maskerat som ett krig mot Hamas, men i verkligheten riktat mot det palestinska folket.

I Sverige och i övriga västvärlden vevar politiker av alla kulörer mantrat om att ”Israel har rätt att försvara sig”. Men folkmord är inte självförsvar. Och det var inte det palestinska motståndet som startade kriget. Det startades genom den sionistiska kolonisationen av Palestina och genom utropandet av apartheidstaten Israel 1948.

Alla är inte fullt så blinda som Sveriges utrikesminister Tobias Billström, som i förra veckan hade mage att påstå att Israels folkmordssvar är ”proportionerligt”, ett uttalande han senare tvingades modifiera.

Mer klarsynt är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, som i ett samtidigt tal i säkerhetsrådet slog fast att kriget mot Gaza utgör ”ett klart brott mot internationell rätt”. Hör här den högste representanten för det världssamfund som det i andra sammanhang talas så varmt om.

Guterres konstaterade dessutom att attacken den 7 oktober ”inte uppstått i ett vakuum”. Detta självklara konstaterande fick Israels FN-ambassadör Gilard Erdan att kräva Guterres omedelbara avgång. Med motiveringen att efter den 7 oktober ”finns inget utrymme för en balanserad hållning”.

Israel känner bara våldets och terrorns språk.

Natten till lördag antog FN:s generalförsamling en resolution som kräver ”en omedelbar, varaktig och hållbar humanitär vapenvila”. Resolutionen antogs med röstsiffrorna 120 länder för, 14 länder mot och 45 länder som avstod från att rösta. Till den senare gruppen sällade sig skamligt nog Sverige, till skillnad från EU-länderna Frankrike, Belgien och Irland, som röstade för.

Humaniteten står inte högt i kurs i Rosenbad.

Här ska noteras att generalförsamlingen dessförinnan röstade om ett tilläggsförslag som ville lägga till ett fördömande av Hamas i resolutionen. Detta sa generalförsamlingen nej till.

Tänk på det när alla Palestinavänner nu avkrävs en trohetsed, att upprepa morgon, middag och kväll och åtminstone innan vi yttrar ett knyst om Israels krigsbrott: Jag tar avstånd från Hamas, jag tar avstånd från Hamas...

Kommunistiska Partiet vägrar att stämma in i denna kör, det lämnar vi åt mjukryggar som Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar. Ett ockuperat folk har rätt att göra motstånd. Punkt slut.

Ideologiskt och politiskt står vi långt från det islamistiska Hamas, men vi erkänner Hamas som en del av det palestinska folkets legitima motståndskamp. Vet att det är USA och EU som terrorstämplar palestinska organisationer som Hamas och för den delen marxistiska PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse) – inte FN, där en stor majoritet länder istället betraktar Hamas och PFLP som motståndsrörelser.

Vad gäller konflikten i Palestina är det Israel som i alla tider stått för terrorn, som genom den etniska rensningen 1948, över de illegala bosättningarna på det ockuperade Västbanken, till terrorbombningarna av Gaza 2023.

Nu demonstrerar människor över hela världen i solidaritet med Palestina, varvid det uppstått rabalder kring parollen ”From the river to the sea, Palestine will be free”, som påstås vara antisemitisk. Från svenskt högerhåll framförs rentav krav på att Palestinademonstrationer ska förbjudas på grund av denna påstådda antisemitism, som i Frankrike och Tyskland.

Hela utgångspunkten är lögnaktig. Parollen vänder sig enbart mot det sionistiska kolonialprojektet Israel, som i alla tider byggt på fördrivning och diskriminering av palestinier. Det är den rasistiska kolonialstaten Israel som måste bort, såsom de rasistiska apartheidstaterna i Sydafrika och Rhodesia sopades bort.

Vi erkänner inte Israels rätt att existera. Mot apartheidstaten Israel ställer vi med PFLP och Palestinasolidariteten ett fritt och demokratiskt Palestina med lika rättigheter för alla invånare oavsett nationell härkomst och religion.

Att kalla denna frihetsvision för antisemitisk är befängt.

I skuggan av kriget talas det om att fredsprocessen måste komma igång igen med målet att få till stånd en tvåstatslösning. På 00-talet fanns kanske en sådan öppning, inte som ett permanent arrangemang, men väl som ett tillfälligt skydd för den terroriserade palestinska befolkningen på vägen mot ett fritt Palestina.

Idag framstår tvåstatslösningen i bästa fall som en illusion och i värsta fall som ett rent bedrägeri. Sedan Osloavtalet slöts 1993 har Israel fullständigt skjutit fredsprocessen i sank. Genom en väpnad, illegal bosättningspolitik på Västbanken, där det idag bara finns fläckvisa öar av palestinska områden kvar, och genom att förvandla Gaza till världens största och snart i ruiner lagda utomhusfängelse.

Hur ska en palestinsk stat kunna byggas på en sådan grund?

På det internationella planet har USA och EU svurit Israel evig trohet, trots alla brott mot internationell lag. Men världen är mer än USA och EU, vilket lördagsmorgonens omröstning i FN:s generalförsamling visar.

Trots förfärligheterna i Gaza finns det en strimma av hopp i situationen. Det palestinska motståndet har åter gett sig till känna och med det den världsvida solidariteten med Palestina. Det är motståndet och solidariteten som isolerar Israel och som ger hopp om att Palestina en gång ska bli fritt.

Vi säger: Bojkotta Israel! Leve Palestina!