Relaterade artiklar
Sommarklädda och förväntansfulla barn och ungdomar har i dagarna stått på skolgårdar runt om i landet. Skolavslutningar är glädjens och förväntans tid. Men vilken glädje kan vi egentligen känna och vilka förväntningar ska vi ha på den svenska skolan?
Att svensk skola är sjuk har vi tidigare skrivit om; kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet har skapat en dramatiskt ojämlik och segregerad skola. Men det svenska skolsystemet gör även att våra barn och ungdomar blir sjuka.
Världshälsoorganisationen WHO har undersökt ungdomars psykosomatiska hälsa i drygt 40 länder. De nordiska 15-åringarna är de som har minst åkommor, men Sverige utgör ett undantag och återfinns i bottenskiktet. De nordiska länderna är i många avseenden likartade så att just svenska ungdomars hälsa är så mycket sämre förvånar forskarna.
Folkhälsomyndigheten har sedan mitten av 1980-talet studerat skolungdomars hälsa. De kan konstatera att både flickor och pojkar upplever nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnsvårigheter och andra psykosomatiska symtom allt mer. Under perioden har dessa problem hos både 15-åriga pojkar och flickor mer än fördubblats. Idag har 35 procent av pojkarna och 60 procent av flickorna minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan.
Siffrorna är häpnadsväckande och borde genererat krismöten och kriskommissioner. Men trots att försämringarna är kända har problemen lämnats utan åtgärder och tillåtits att förvärras.
I statistiken framträder en tydlig brottgräns. Från 2011/2012 börjar den psykiska ohälsan avvika kraftigt nedåt bland unga i vårt land. Elevernas stress ökar, de känner sig inte hemma och upplever mindre meningsfullhet i skolan. Ökningen av problem från den tidpunkten är större än i alla andra jämförbara länder.
Vad hände med den svenska skolan 2011? Då infördes ännu en ny borgerlig läroplan, den tredje i ordningen sedan 1980. Jan Björklunds krav- och disciplinskola infördes. Fokus skulle vara på elevernas prestationer som skulle bedömas och rangordnas.
Majoren Björklunds tankar var att om eleverna kände press skulle de prestera bättre. Vägen fram gick genom skärpta krav för att bli godkänd i skolan och högre krav för att uppnå de högre betygen. Fler betygssteg och tidigare betyg infördes. Provskolan blev ett faktum genom nya och fler obligatoriska nationella prov, som infördes redan i årskurs tre på lågstadiet.
Facit av den borgerliga krav- och disciplinskolan har blivit en kraftigt försämrad psykosociala hälsa. Forskning vid Umeå universitet visar att de som upplever mest stress i skolan är dels de högst presterande eleverna och dels de lägst presterande.
Givetvis finns det fler orsaker till våra ungas försämrade hälsa, såsom ökade klassklyftor, bostadssegregationen, arbetslösheten och nedmonteringen av välfärden. Men i förhållande till våra barn och unga hade många kunnat räddas från utvecklingen om klåfingriga politiker med ideologiska skygglappar hållits borta från skolan.
Betyget underkänd (då IG, idag F) infördes 1994. Detta betyg innebär att de elever som får det i skolans kärnämnen utestängs från både gymnasium och yrkesskolor. Förra året drabbade detta 16.000 elever, alltså en av sju elever i varje klass. Inom gymnasieskolan ligger Sverige i OECD:s bottenliga över hur många som klarar sin gymnasieexamen: tre av tio ungdomar tar inte studenten. Avhoppen är många, inte minst på de praktiska programmen.
Även om det inte ska överdrivas sticker dessutom Sveriges kurva över ungas dödlighet ut. Den har inte följt den nedgång som skett i andra höginkomstländer. Bland unga i Sverige har i stället dödligheten ökat något. En fråga som måste ställas är varför unga svenskar ska dö i högre utsträckning än i övriga Västeuropa? En fråga som Jan Björklund och andra som införde dagens segregerande krav- och disciplinskola borde besvara.
Att rätta till problemen i den svenska skolan kommer ta lång tid. Det visar bland annat erfarenheterna från Chile.
Chile var först i världen att införa ett system med vinstdrivande friskolor som finansieras med skattemedel. Det skedde under Pinochets fascistdiktatur. Ett decennium senare tog Sverige efter och införde samma system. 2015 avskaffade Chile systemet, det hade helt enkelt skapat för stora klyftor och försämrat resultaten så katastrofalt att det inte gick att behålla.
Men än idag lider det chilenska samhället av effekterna av friskolesystemet, även om situationen radikalt förbättrats. Det går fort att rasera men tar lång tid att bygga upp.
Här i Sverige måste vi stoppa raset och börja bygga upp en jämlik och rättvis skola igen där man värnar hälsan hos eleverna.
Friskolesystemet och det fria skolvalet är en stor orsak till segregationen i vårt land. Bostadssegregationen är huvudproblemet men skolsegregationen följer därpå. Skolan har under lång tid varit ett populärt område att spara in på. Här har kommunaliseringen av skolan möjliggjort nedskärningspolitiken och åtgärden är att förstatliga skolan.
Men vare sig en statlig skola, ett förbud av friskolor eller ett avskaffat fritt skolval kommer ensamt förbättra ungdomars hälsa. För det krävs att krav- och provskolan förändras för att i stället vara en inkluderande skola där alla barn känner sig trygga och får sina behov tillgodosedda.
Utvecklingen inom skolan har gått hand i hand med nedmonteringen av den psykiatriska vården, vilket drabbat ungdomar extra hårt. Där behöver köerna kortas, diagnoser ställas snabbare, resurser tillföras och arbetsmiljön förbättras.
Skolan behöver också tillföras mer resurser så att fler vuxna, mer stödinsatser och en större elevhälsa kan komma på plats. Dessutom behöver skolan en ny läroplan. Vi kan inte ha en skola som gör våra barn och unga sjuka.
