Vid den tjeckiska senatens sammanträde 30 oktober, med endast 38 av 81 senatorer närvarande, diskuterades en rapport från en tillsatt specialkommission vars officiella syfte är att utröna huruvida kommunistpartiets existens ”är förenligt med den tjeckiska konstitutionen”.
Med 30 röster för beslutade senaten att kommunistpartiet KSCM:s existens står ”i motsättning till konstitutionen”. Som exempel nämndes bland annat partiets marxistiska grundsyn och synen på konflikten i Kaukasus. Senatsresolutionen bad regeringen att föra fallet vidare till landets högsta domstol i syfte att få partiet illegalitetsförklarat.
Regeringen passiv
Ärendet följdes upp 8 december, då senatens specialkommission, under det officiella namnet ”Tillfälliga undersökningskommissionen gällande konstitutionella lagligheten i KSCM” än en gång uppmanade regeringen att driva fallet till högsta domstolen för att förbjuda partiet.
Men den dåvarande tjeckiska högerregeringen under premiärminister Mirek Topolánek gick inte vidare. Fallet drivs än så länge inte heller vidare av den nuvarande övergångsregeringen, ledd av chefen för landets statistikbyrå, Jan Fischer, som själv var medlem av kommunistpartiet 1980-1990. I Fischers regering ingår högerpartiet ODS, Socialdemokraterna och De gröna.
KSCM ser ändå allvarligt på framstöten. Varken Topolanek eller Fischer har kategoriskt och principiellt avvisat den reaktionära framstöten.
Försöket att förbjuda KSCM leds av Jaromir Stetina, ordförande i specialkommissionen, som blev invald i senaten som oberoende kandidat på De grönas lista. Som argument anför Stetina att partiet stödjer regimer ”som använder våld och att partiet tagit sig an att ena den världskommunistiska rörelsen”.
Stöd av kyrkan
Den antikommunistiska framstöten har fått stöd av svartrockarna i katolska kyrkan. Kardinal Miroslav Bin skriver på sin webbsida att den så kallade sammetsrevolutionen 1989 var ”för mycket sammet” när det gällde att göra upp med kommunisterna. ”Jag röstar för ett förbud av den kommunistiska ideologin… därför att deras ideologi skadar samhället, direkt och indirekt, i nutiden, även om de inte innehar makten.”
Högern och De gröna har av och till sedan 1989 gjort framstötar för att kriminalisera den kommunistiska ideologin. Detta har mötts av en folklig skepsis. I en undersökning utförd av det amerikanska opinionsundersöknings-institutet PSB 2005 motsatte sig 65 procent av tjeckerna ett kommunistförbud, medan 62 procent av de svarande i undersökningen hävdade att propagerandet av kommunism inte skall ses som ett brott.
Högerkrafternas framstötar vållar både möjligheter och problem för den tjeckiska eliten och med dem för Tyskland och EU. Borgarklasserna vill naturligtvis bli av med allt kommunistiskt och socialistiskt tänkande hos vanligt folk i Tjeckien såväl som i Europa i övrigt. I synnerhet som KSCM visar på andra lösningar och vägar i den ekonomiska krisens Tjeckien.
Vållar problem
Men samtidigt vållar ett partiförbud och efterföljande rättegångar mot dem som vägrar inordna sig ett partiförbud problem för de liberala europeiska eliterna, som i underordnad allians med USA tagit sig rätten att via krig, kupper, massmord, sanktioner, bombningar och likvideringar intervenera runtom på jordklotet – allt i demokratins, frihetens och de mänskliga rättigheternas namn.
Att då i ett centraleuropeiskt land förbjuda ett parlamentariskt parti med hundratals borgmästare och i förlängningen fängsla dess medlemmar riskerar att slå tillbaka mot den imperialistiska propagandan om ”frihet och demokrati”. Inte minst när man skall förklara varför man bombar byar i avlägsna länder som i Afghanistan, Irak och Jemen, eller stödjer kupper och kuppförsök i Honduras och Venezuela.
Av den orsaken är ännu inte sista ordet sagt i frågan. Kanske väljer de europeiska eliterna hellre att satsa på en intensifierad antikommunistisk propaganda än rena partiförbud.
Erik Andersson
Tjeckiens tredje största parti
Böhmens och Mährens Kommunistiska Parti (KSCM) är en etablerad politisk kraft i Tjeckien. I det senaste parlamentsvalet 2006 fick partiet 12,8 procent av rösterna. Trots en tillbakagång behöll Böhmens och Mährens Kommunistiska Parti sin ställning som tredje största parti. I senatsvalet 2008 fick partiet 15 procent och i EU-parlamentsvalet 2009 14 procent.