Relaterade artiklar
Externa länkar
När Donald Trump förra veckan svors in som USA:s nye president gick det inte att missa vilka som burit fram honom till segern och nu räknar med avkastning. Bakom presidenten satt världens rikaste kapitalister, techmiljardärerna, uppradade.
Årets installation slog rekord. Veckorna innan hade de amerikanska kapitalisterna skänkt miljontals dollar till Trumpinstallationen. Med 170 miljoner dollar i donationer, nästan tre gånger så mycket som Biden fick för fyra år sedan, ska de multinationella bolagen – däribland också svenska bolag – försäkra sig om att de är med på Trumptåget. Och längst fram, bokstavligt talat, sitter alltså techbolagen.
De har genom sin oligopolställning på techmarknaden ett enormt inflytande inte bara över USA utan över hela världen. De kontrollerar i princip våra digitala liv genom sökmotorer, sociala medier, mobiltelefoni, AI och annan it-teknik.
Den snabbt växande industrin har dragit till sig riskkapitalister och investerare som pumpat in pengar i bolagen. Men varken kreativa entreprenörer eller rika investerare skapar något verkligt värde. I grunden har vinsterna arbetats ihop av miljontals anställda, i och utanför techbolagen. Från Amazons enorma lager och Teslas bilfabriker till de enorma it-kontor runt om i världen där ofta outsourcade it-arbetare gör det mänskliga grovjobbet bakom såväl Facebookalgoritmer som AI.
Allt detta har gjort ägarna till de rikaste kapitalisterna i historien. Bland de just nu (28 januari) tio rikaste i världen är sju amerikanska techkapitalister. Teslas Elon Musk är ohotad etta med svindlande 423 miljarder dollar i förmögenhet.
Att techkapitalisterna radar upp sig bakom Trump har väckt uppmärksamhet. Såväl amerikanska som svenska medier har beskrivit dem som en ny amerikansk oligarki – jämförbar med den ryska oligarkin allierad med Putin.
Fenomenet är dock varken nytt eller ryskt. Det är en av grunderna i västvärldens liberala kapitalism. Miljardärerna mutar sig till makt.
I USA skänker alla större amerikanska bolag vanligtvis pengar till den nya presidentens installation, oavsett vem. I denna korrupta demokrati väger vanliga väljares röst lätt jämfört med kapitalisternas röstning genom plånboken.
Sverige är inte mycket bättre. Mäktiga svenska oligarker som familjen Wallenberg har under lång tid verkat för att påverka politiken. Inklusive utrikespolitiken. Inför Natoanslutningen 2022 satt Jakob Wallenberg i hemliga möten med svenska och finska toppolitiker. Wallenbergs Saab och övrig vapenindustrin tackade för Natomedlemskapet och håvar nu in miljarder i vapenkontrakt.
I USA har techbolagen ofta ansetts stå på Demokraternas sida. Bolagens anställda, såväl som främsta målgrupper, brukar beskrivas som unga och högutbildade i de mutikulturella storstäderna. Bolagen har tävlat i att framställa sig som moderna, gröna företag som satt allas lika värde och minoriteters rättigheter främst.
Bland ägarna har det dock ofta sett annorlunda ut. Några av dem, som Microsofts Bill Gates, har länge varit varma anhängare av Demokraterna, men i Silicon Valley har det länge talats om ”techhögern”, ultraliberala techkapitalister som närmat sig den amerikanska alternativhögern.
Så beskriver nättidningen Investopedia hur den så kallade ”Paypal-maffian” dominerar den nya Trumpadminstrationen. Till denna grupp av rika investerare brukar Elon Musk räknas, liksom Paypals grundare högerextremisten Peter Thiel och Trumps ”AI- och krypto-tsar” David Sacks.
I och med Trumps seger har techbolagen kastat den liberala slöjan. Det mest uppenbara exemplet är Elon Musk, nu officiell rådgivare i Trumpregeringen, och utan tvekan den miljardär som har störst politiskt inflytande av alla miljardärer i världen.
Att techkapitalisterna rört sig åt höger har flera förklaringar. En är att kapitalistklassen världen över under många år börjat röra sig bort från den frihandelsorienterade nyliberalism, som klätts i en skrud av så kallade västerländska liberala värderingar, som dominerat väst de senaste decennierna. Kapitalisterna söker utvägar ur den ruttna kapitalism som präglas av kriser och djupa motsättningar. Deras krav på ständigt ökade vinster tvingar dem att hitta nya sätt att förmera kapitalet på.
Där finns också konkreta orsaker. När Demokraterna antydde att techbolagen behövde regleras började de dra öronen åt sig. Och när EU bötfällt amerikanska techbolag för såväl kartellverksamhet som för aggressiv marknadsföring bland användare, började de härskna till på riktigt.
Det var därför Trump på World Economic Forums toppmöte i Davos förra veckan angrep EU, bland annat för böterna gentemot techbolagen. Den amerikanska regeringen gör vad den är till för, försvarar sin kapitalistklass.
Samtidigt hoppas techmiljardärerna på avkastning hemmavid. Trump har lovat lättnader och stöd till Bitcoin-industrin, avreglerad AI-marknad och investeringar i högteknologiska system bland annat i jakten på illegala migranter och i militären. Om kapitalisterna kan göra pengar på att jaga invandrare, så väger de liberala värderingar åtminstone några av dem poserat med tidigare lätt.
Inget av detta är egentligen nytt. När techbolagen i veckan presenterar sina delårsrapporter talar allt för att de återigen kommer att redovisa rekordvinster. Detta redan innan Trump drivit igenom någon av sina reformer. Systemet har nämligen varit riggat för dem hela tiden.
Verklig demokrati kräver att vi avskaffar oligarkerna och delar på de enorma rikedomar vi gemensamt jobbar ihop. I ett sådant samhälle, socialismen, sitter arbetarna på främsta raden.
