Externa länkar
I dagarna har runt en och en halv miljon barn och tonåringar börjat eller återvänt till skolan efter sommarlovet. De kommer till en skola som är allt annat än jämlik, som segregerar och som skapar utslagning.
Den svenska marknadsskolan är unik i världen. Ingen annanstans kan privata aktörer med offentliga medel plocka ut vinst från skolelevers utbildning.
I början av 1990-talet införde borgarregeringen Bildt den friskolereform som gjort svensk skola till en nyliberal experimentverkstad. Sossarna och Miljöpartiet förvärrade experimentet genom att ge samma resursfördelning till kommunala och fristående skolor, trots att de kommunala skolorna har mer ansvar och större krav på sig, bland annat genom att ha platser öppna för alla och snabbt kunna ta emot elever om en friskola stänger eller stängs.
Den offentliga skolan har ett utbudsansvar. En kommun ansvarar för att alla barn inte har för lång resväg till sin skola och måste erbjuda en skolplacering nära hemmet. Detta slipper friskolor som enbart öppnar på mer lukrativa platser där elevunderlaget är större. Så saknar 104 av landets 290 kommuner ännu helt friskolor.
Att friskolor handlar om valfrihet och mångfald är helt enkelt en myt. Friskolor etablerar sig enbart på platser där de ser en möjlighet att göra profit.
Det stod tidigt klart att det svenska experimentet var misslyckat. När utbildning blir en vara, elever konsumenter och skolor producenter har man gått ifrån skolans uppdrag, att sätta kunskap och lärande i fokus.
I svensk skola vill de privata skolföretagen locka till sig elever med betyg som konkurrensmedel. Det fria skolvalet har även gjort att kommunala skolor konkurrerar med varandra, vilket satt skolans likvärdighet ur spel.
Under 2000-talet har rapporterna om sjunkande kunskapsnivåer bland eleverna duggat tätt. Ändå har betygen blivit högre och högre. Det är effekten av den konkurrerande skolan. Trycket på lärare att sätta höga betyg är omfattande och det från såväl skolledning och ägare som från föräldrar.
Enligt fackförbundet Sveriges lärare har sex av tio lärare varit med om försök till påverkan av deras betygsättning. Störst påverkan råkar lärare i vinstdrivande skolor ut för. Minst påverkan upplever de lärare som arbetar på skolor utan konkurrens. Där tillåts de göra sitt jobb i fred.
Den konkurrerande skolan tvingar även lärare att arbeta med andra saker än undervisning. Att skapa ett varumärke och jobba med marknadsföring är idag ett stående inslag för många pedagoger.
Tystnadskulturen breder också ut sig, vilket en annan av Sverige lärares rapporter visat. Mönstret är detsamma. Störst är problemen på vinstdrivande skolor, följt av kommunala skolor och bäst såg det ut på icke-vinstdrivande skolor, oavsett ägare.
Men gränsen mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor är luddig, vilket det aktuella exemplet med friskolan Skvadern i Sundsvall visar. Där har skolan profilerat sig på att allt överskott ska gå tillbaka till eleverna och skolverksamheten, men häromveckan kom det fram att ägarna i smyg plockat ut flera miljoner i vinst till sig själva. Styrelsens ordförande Jan Nordin försvarar sitt agerande med att ”den stora anledningen är bland annat att det ramlade på oss en massa retroaktiva pengar”.
Där har vi pudelns kärna: det ramlar över en massa pengar på friskolorna. Hela systemet är riggat och vad som än sker är friskolorna vinnarna och de kommunala skolorna förlorare.
Om en kommun vill satsa på skolan måste de ge exakt lika mycket pengar till de friskolor som finns i kommunen. En kommunal skolsatsning blir således direkt mycket dyrare.
Det riggade systemet fungerar på samma sätt i andra ändan. Uteblivna skolsatsningar gör att många kommuner skär ner på skolan. Enligt rektor Linnea Lindquists sommarprat i P1 skär 95,6 procent av kommunerna ner i skolan i år. Förra året skedde det i 98 procent av kommunerna.
Om den kommunala skolan gör underskott måste kommunen betala extra pengar till friskolorna. Det är en straffavgift som av flera benämns friskolestraffet. Denna märkliga del i skollagen har skapat en helt ny yrkeskategori hos friskolorna, business controller, som har till uppgift att i efterhand driva in pengar från kommuner till friskolor för kostnader som friskolorna inte haft.
Affärsidén skapades av den största friskoledraken Academedia och nu har fler skolkoncerner följt efter. Förra året fick exempelvis Västerås kommun betala sju miljoner till Academedia för de kommunala underskotten 2010-2013.
Friskolekoncernernas plundring av våra skattepengar måste upphöra. Det är en stöld som berövar våra barn och unga rätten till en bra och likvärdig utbildning. Stölden är samhällelig och ideologisk, och det är en skandal att politikerna låter den fortgå år efter år.
Friskolesystemet måste bort så fort som möjligt. Men det räcker inte för att vända svensk skola rätt igen. Det fria skolvalet måste bort. Skolor ska inte konkurrera med varandra.
Det ska inte spela någon roll var i Sverige man bor. Alla barn och unga ska gå i en bra skola där kunskap står i centrum och där eleverna möts utifrån de behov de har. Den borgerliga utslagningsskolan med fler betygssteg, märkliga kunskapskrav och betygs- och provhets allt längre ned i åldrarna måste bort.
Skolan är en nationell angelägenhet och ska inte vara avhängig om en kommun är rik eller fattig. Därför måste skolan förstatligas och en statlig enhetsskola återinföras.
Barn och ungdomar ska inte vara kunder på en marknad av konkurrerande skolor, där kunskap och lärande kommer i andra hand. De är fantastiska resurser som samhället ska stötta och investera i, på ett jämlikt och rättvist sätt.
