Den globala uppvärmningen är ett vetenskapligt faktum. Orsaken är inte naturliga fenomen. Den stigande temperaturen orsakas främst av förbränning av fossila bränslen och det industriella storjordbruket. Jordbruket står för 30 procent av utsläppen av växthusgaser och hotar dessutom livsmedelsförsörjningen genom utarmning av jordbruksmark och hot mot den biologiska mång- falden.
Koldioxidhalten i atmosfären ökar och visar ingen tendens att plana ut. Förändringen av klimatet har hittills gått långsamt, men det sker nu i en allt snabbare takt. Jordens isar smälter, havsnivåerna stiger, de extrema väderhändelserna blir allt våldsammare och haven allt surare.
Kapitalismen har en enorm potential att öka produktionsförmågan, men den gör det till priset av en miljöförstöring och ett resursslöseri som är ofattbart. På grund av kapitalismens krav på ständig tillväxt exploateras nu naturen långt utöver hållbarhetens gräns och Jordens gynnsamma klimat håller på att förändras.
Utifrån vad som tjänar kapitalets företrädare bäst förnekar en del av dem den globala uppvärm- ningen, medan andra bejakar förändringarna för att kunna profitera på den nödvändiga omställ- ningen och vältra över kostnaderna på arbetarklassen. Vi lever i en värld där 8 personer äger mer
än den fattigare halvan av jordens befolkning. Med så stora kapitalkoncentrationer följer en oerhörd makt att styra världen och få sina egna och sin klass intressen tillgodosedda.
Trots att de imperialistiska länderna bidrar mest till miljö- och klimatproblemen försöker de lämpa över kostnaderna på de länder som bidragit minst. De hindrar aktivt fattiga länder att ta del av nödvändig modernisering, industrialisering och självförsörjning.
Kampen mot imperialismen blir därmed en grundläggande del i kampen för en progressiv klimatpolitik.
Den övergripande politiska agendan för alla klimatåtgärder är att tillväxten inte får hotas och
att marknaden ska lösa problemen.
Eftersom miljö- och klimatfrågan inte kan reduceras till en fråga om individuella insatser och konsumentmakt har koldioxidutsläppen ökat. De nya energislagen och den tekniska utvecklingen har inte alls lett till minskad användning av fossil energi. Istället har de gett utrymme för ökad energianvändning och därmed större påfrestningar på klimatet.
Enbart tekniska lösningar kommer inte kunna hejda den globala uppvärmningen. De måste kombineras med en total omställning av samhällsekonomin, med statlig styrning och lagstiftning om tvingande åtgärder. I direkt konflikt med kapitalägarna måste hela den fossila industrin avveck- las och produktionen av varor inriktas på att tillgodose människors behov. De som blir arbetslösa måste garanteras både yrkesutbildning och arbete.
För att minska onödiga transporter måste det bli förbjudet att flytta produktion till andra länder, för att utnyttja låga löner och obefintliga miljökrav. Jordbruket måste ställas om till en hållbar produktion och en ökad självförsörjningsgrad. För att minska vägtrafiken måste järnväg och sjöfart byggas ut och avgiftsfri kollektivtrafik införas. Att som nu, höja drivmedelsskatten, är helt verkningslöst och kommer aldrig vinna något folkligt stöd.
Att jordens klimat- och ekosystem ännu inte drivits utöver sina gränser beror på de djupa orättvi- sorna i världen. När allt fler börjar kräva samma levnadsstandard som i västvärlden, har en ny växel för miljöförstöringen lagts in. Om den rika världens livsstil och masskonsumtion anammas av hela
jordens befolkning kommer det att bli en total miljökatastrof. Därför krävs en rättvis fördelning av jordens resurser.
Det enda samhällssystem som ger mänskligheten en möjlighet att lösa klimatkrisen långsiktigt är socialismen, eftersom den möjliggör en nationell såväl som global ekonomisk planering och demo- kratisering. Med miljö- och klimatåtgärder som har rättvisa och hållbarhet som utgångspunkt ges ut- rymme för att förbättra levnadsvillkoren för alla jordens arbetare. Att dela på jobben och införa kortare arbetstid, sänka pensionsåldern, bygga ut välfärden och satsa på kultur belastar inte klimatet. Däremot bidrar det till att göra människors liv rikare.
En grön klimatpolitik måste vara röd
