Det är inte opportunism att vara för utbyggnaden av Preemraff

Många frågar sig hur vårt parti kan stödja Preems utbyggnad och samtidigt hävda att koldioxidutsläppen måste minskas snabbt, om vi inte ska riskera att hamna i en situation där en temperaturstegring på flera grader inte längre går att stoppa.

Vårt parti beskylls för att vara opportunistiskt, att ställningstagandet främst beror på att partiet inte vill stöta sig med arbetare i Lysekil, som vill kunna få jobb och bo kvar i kommunen. Men så enkelt är det inte. Arbete till varje pris har aldrig varit partiets linje, vare sig det gäller vapenindustri eller miljögifter.

Argumentet att koldioxidutsläppen skulle öka i Sverige om Preem får tillstånd att bygga ut i Lysekil är sant men håller inte i ett globalt miljöperspektiv. Var utsläpp sker har ingen betydelse. Nationella mål måste därför underordnas hur mycket den gemensamma atmosfären belastas. Det viktiga är att de totala utsläppen av koldioxid och miljögifter minskas och det drastiskt.

Vårt ställningstagande bygger på en konkret analys av den verklighet vi lever i. Grunden för det är att de långväga transporter som är nödvändiga ska ske med järnväg och sjöfart, inte med flyg eller långtradare. För att transporter med båt ska bli mindre miljöbelastande hävdar vi att användning av tjockolja som drivmedel för sjöfart ska förbjudas. Detta är huvudskälen till att vårt parti har tagit ställning för Preems utbyggnad.

Vi är medvetna om att sjöfarten kommer att släppa ut stora mängder koldioxid även med användning av diesel. Problemet är att det i dagsläget inte finns några alternativ till fossila drivmedel för längre sträckor inom sjöfarten. Därför måste forskning kring alternativa bränslen få ökade anslag.

Den dag det finns alternativ anser vårt parti att även fossila drivmedel för sjöfart ska förbjudas. Om sådana beslut ska bli verklighet krävs att människor sätter sig i rörelse. Därför är den globala klimat- och miljörörelsen viktig.

Om tjockoljan inte omvandlas till diesel i Sverige, så kommer det ske någon annanstans, eftersom krav på förbud mot användning av tjockolja nu står på dagordningen för all sjöfart. Att den omvandlas i Lysekil, istället för i ett land med betydligt lägre miljökrav än de Sverige har, är bra. Ytterligare ett argument för att produktionen bör ske i Sverige är att vi har en stark miljörörelse som kan pressa på för en ännu starkare miljölagstiftning.

Den nödvändiga utfasningen av fossil energi måste ske parallellt med utvecklandet av ny teknik och hårda miljökrav på nu existerande energislag. Därför kräver Kommunistiska Partiet att Preem ska använda den CCS-teknik som finns och är under utveckling, en teknik där man pumpar ner och lagrar koldioxid under havsbottnen. För övrigt är det ett krav som måste gälla alla industrier med stora lokala punktutsläpp. Detta är dyrt och inget som kapitalister gör frivilligt. Därför krävs en stark miljöopinion.

För att Lysekil ska förbli en levande stad året runt, istället för att omvandlas till ett sommarparadis för rika svenskar och norrmän, vill vi rädda hamnen från fastighetskapitalet och istället utveckla och modernisera den för godshantering. Här går en klar gränslinje mellan vårt parti och delar av den lokala miljörörelsen, eftersom där finns en acceptans för att lägga ned både järnvägen och handelshamnen och för att det byggs bostäder i hamnområdet.

För att kunna minska långa transporter på landsväg måste det finnas ett väl fungerande järnvägsnät till orter som har hamnar och industrier. Därför har vårt parti under många år kämpat för att bevara järnvägen till Lysekil. Nu är järnvägen nedlagd. När vi kräver att den åter ska tas i bruk möts vi av dåligt underbyggda miljöargument, som att göra om banvallen till cykelbana, trots att järnvägen är nödvändig för att kunna minska transporter med långtradare. Vi har inget emot cykelbanor, men de behöver inte byggas på banvallen.

Självklart använder kommunisterna i Lysekil även kampen för jobben i miljödebatten. Det finns ingen motsättning mellan att kämpa för rätten till arbete och mot onödiga och förorenande transporter. Vårt parti är även aktiva motståndare mot att produktion flyttas till andra länder för att där utnyttja låga löner och obefintliga miljökrav.

De arbetare som tar strid för att rädda sina jobb, gör samtidigt en stor insats för klimatet genom att motverka ökande transporter. Många industrier som flyttas ligger på landsbygden eller i mindre städer som Lysekil. Med krav på en hållbar industriproduktion och ett hållbart jordbruk, öppnar klimatfrågan även upp för en möjlighet att utveckla landsbygden.

Det enda samhällssystem som ger mänskligheten en möjlighet att lösa klimat- och miljökrisen långsiktigt är socialismen, eftersom den möjliggör en nationell, såväl som global ekonomisk planering och en demokratisering. Kapitalismens klimat- och miljöförstöring, ökande klassklyftor och förödande krig borde ställt socialismen överst på dagordningen för länge sedan.

Ändå är vi inte där. Inte desto mindre måste den nödvändiga omställningen genomföras med socialistiskt färgade krav. Som att de som blir arbetslösa ska garanteras både yrkesutbildning och arbete när fossil industri avvecklas och att produktion av varor inriktas på att tillgodose människors behov.

Klimat- och miljöåtgärder måste utformas så att de gynnar folkflertalet på de rikas bekostnad. Med rättvisa och hållbarhet som utgångspunkt ges utrymme för att förbättra levnadsvillkoren för alla jordens arbetare. Att dela på jobben och införa kortare arbetstid, sänka pensionsåldern, bygga ut välfärden och satsa på kultur belastar inte klimatet. Däremot bidrar det till att göra människors liv rikare.

Om inte arbetarklassen engagerar sig i klimat- och miljörörelsen kommer möjligheten att rädda vårt gynnsamma klimat gå förlorad. Miljörörelsens viktigaste uppgift i nuläget är därför att vinna arbetarklassens öra för hur allvarlig situationen är.