Sjukvård är inte en vara - Förbjud privata vårdförsäkringar

Om utvecklingen med privata vårdförsäkringar tillåts fortsätta kommer vården gå från att vara en mänsklig rättighet till att bli en vara på en marknad.

2020-11-30
Relaterade artiklar

Privata sjukvårdsförsäkringar bryter mot lagen, det hävdar en ny rapport från den fackföreningsägda tankesmedjan Katalys. Rapporten av forskaren John Lapidus är en svidande anklagelse mot dagens marknadsanpassade vårdsystem och visar på tydliga lagbrott och något som närmast måste beskrivas som rena stölder av offentliga resurser och tillgångar.

Rapporten har sitt fokus på de privata vårdförsäkringarna, men det är lätt att generalisera resonemangen till att omfatta hela vårdsektorn och de brister som bortom allt tvivel är synliga för alla. Runt 680.000 svenskar har en privat sjukvårdsförsäkring. De flesta har erbjudits den av sin arbetsgivare men även fackförbund inom TCO och Saco tillhandahåller dem till sina medlemmar.

Syftet med dessa vårdförsäkringar är att erbjuda försäkringstagarna tillgång till vård snabbare än alla vi andra vanliga medborgare. Enligt rapportförfattaren bryter detta mot Hälso- och sjukvårdslagen, en lag som slår fast att vård ska ges ”på lika villkor för hela befolkningen”, där ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården”.

Förekomsten av dessa privata vårdförsäkringar har öppnat upp för en amerikanisering av den svenska vården. I USA genomsyras vårdpolitiken av tanken om kontantbetalning eller att den ska betalas genom en dyr privat sjukförsäkring. Den som inte har råd med detta får skylla sig själv.

Debatten i USA har de senaste åren handlat om trevande försök att införa någon form av generell sjukvårdsförsäkring, företrätt av Barack Obama och Bernie Sanders. Motståndet från högerkrafterna har varit högljutt.

Ojämlikheten kan tydligt utläsas i statistiken. Covid-19 spridningen i USA är enorm, 20 procent av världens dödsoffer i sjukdomen återfinns i USA och dubbelt så många svarta invånare dör i sjukdomen jämfört med vita.

Den inhumana amerikanska synen och det ojämlika systemet där riskerar att sprida sig till Sverige om vi inte stoppar marknadsanpassningen av vården i allmänhet och de privata vårdförsäkringarna i synnerhet. Om utvecklingen tillåts fortsätta kommer svenska folkets inställning till vården att förändras radikalt. Från att vara en mänsklig rättighet till att bli en vara på en marknad. Precis som utbildningen till följd av friskolesystemet och det fria skolvalet.

Sjukvården riskerar att prioritera ned dem som har störst behov av vård. Fattiga, gamla och sjuka är inte målgruppen för försäkringsbolagen och de privata vårdkapitalisterna utan mest lönsamhet skapar unga, friska och arbetsföra.

Redan har det skapats parallella vårdsystem med olika köer och olika vårdinrättningar. Här måste också påpekas faran med att skatteviljan urholkas. Varför betala till ett kollektivt system som inte kan leva upp till det som utlovas?

Det kapitalistiska intresset för vården märks inte minst inom en tilltagande utbredning på nätet, där snabbare ”undersökningar” ges via appar och telefonsamtal. Dessa företag berikar sig på det allmänna där ditt samtal till vårdföretaget kan ge dem 500 kronor från din vårdcentral. Vårdföretaget Kry, med stor verksamhet på nätet, har nu i höst avslöjats förleda patienter att lista sig hos dem. På kort tid har 10.000 stockholmare bytt till Krys vårdcentraler, då de trott det var ett krav för att få sina recept förnyade.

När vården blir en marknad som alla andra råder konkurrens och affärssekretess. Insynen minskar och den blir ett slöseri med resurser. Hela tanken med privatiserade vårdkedjor är djupt motbjudande. Vi behöver en sammanhållen offentligt finansierad vård, lika för alla.

Coronapandemin har visat behovet av en gemensam och planerad sjukvård. Pandemin har även visat på de stora bristerna och de stora behoven. Så har till exempel sjuksköterskorna i Sverige jobbat 2,2 miljoner övertidstimmar under årets åtta första månader. Ett rekord – och då kan vi tänka på hur detta rekord kommer se ut när vi summerar året. Utslitning, arbetsskador och fördjupad vårdkris ligger i potten.

Förra veckan kom även opinionsföretaget Novus ut med sin månatliga undersökning av svenska folkets attityder. Den fråga som var den viktigaste politiska frågan för svenskarna just nu är sjukvården. Konstigt vore väl annat i dessa pandemitider. 63 procent av de tillfrågade säger att sjukvården är viktig när de får frågan ”Vilka politiska frågor tycker du är viktigast?”.

Möjligen kan man förvånas över att 37 procent inte anger denna fråga bland de viktigaste politiska frågorna. Året har ju dominerats av nyheter och rapporter om vårdpersonal som går på knäna och om resurser som inte räcker till. Detta i kombination med den höga smittspridningen inom äldreomsorgen, och insikt om att politiska beslut kraftigt försämrat den svenska vårdberedskapen, borde göra att alla i vårt land placerar denna fråga högt på dagordningen att rätta till. Äldreomsorgen är för övrigt den femte viktigaste frågan i Novusundersökningen.

Det är stor skillnad på vilka grupper som anser sjukvårdsfrågan vara viktigast. S-sympatisörer och och gruppen osäkra väljare är de som anser den vara viktigast, medan M-väljare rankar sjukvårdsfrågan signifikant lägre än genomsnittet.

I stunden måste fokus ligga på att bekämpa och begränsa coronapandemin. Här är alla vårdanställda i frontlinjen och vi måste alla hjälpas åt att skapa bästa möjliga förutsättningar för deras arbete. Det handlar om att säkra materialtillförseln och skyddsutrustningen samt nyanställa personal och höja lönerna. Ingen ska kunna köpa sig förtur till vård.

Därför måste de privata vårdföretagen omedelbart sättas under statlig tvångsförvaltning och alla privata privata vårdförsäkringar ogiltigförklaras. De ska helt enkelt förbjudas.

Det handlar om att befria vården från marknaden och tillföra de resurser som behövs.