I skuggan av corona och valet i USA har försvarsfrågan gått under radarn. För några veckor sedan lanserade försvarsminister Peter Hultqvist en ny försvarsproposition för åren 2021 – 2025. Denna innehåller den största satsningen på försvaret sedan kalla krigets kallaste dagar på 1950-talet. Försvarsanslagen föreslås öka från dagens 60 miljarder kronor till 87 miljarder kronor.
En ökning på hela 40 procent och det mitt under en ekonomisk kris i spåren av en pandemi som genomsyrar alla delar av samhället. Försvarsanslagen har ökat kraftigt sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014. Med den nu föreslagna ökningen kommer dessa anslag ha ökat med svindlande 85 procent sedan Stefan Löfven blev statsminister.
Den kommande storsatsningen på krigsmakten är ett resultat av januariöverenskommelsen, där S och MP även i denna fråga lagt sig i knät på vapenskramlande liberaler. Att överenskommelsen ligger i linje med Socialdemokraternas politik förstår vi, men hur ska man se på Miljöpartiets agerande? Detta förment pacifistiska parti agerar nu torped för mörka krafter som vill rusta upp och satsa på vapensystem som även gör våld på natur och klimat.
Det räcker med ett exempel för att synliggöra detta. Försvarets utsläpp i dricksvattentäkten Vättern är redan kända. Sjön används som övnings- och skjutfält med följden att det giftiga ämnet PFAS finns där liksom stora mängder bly. Blyhalten i Vättern beräknas öka med 10 procent om året till följd av ammunitionsrester. Nu kommer nya föroreningar eftersom övningsverksamheten ska öka kraftigt när både artilleriregement och flygflottiljer ska återöppnas.
Att Socialdemokraterna slutat att vara en röst för fred och säkerhet i världen har stått klart sedan länge. Men retoriken från de socialdemokratiska företrädarna blir allt mer häpnadsväckande, för att inte säga farlig.
Peter Hultqvist motiverar mångmiljardsatsningarna på försvaret med Ryssland, Ryssland och Ryssland. När man lyssnar på denne krigshöks presskonferens om miljardrullningen till olika vapenslag undrar man om skivan hakat upp sig. Kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 är för socialdemokraterna nu ett skäl till att Sverige måste storsatsa på armén 12 år senare. Men det kriget handlade om kontrollen över oljan, där USA använde Georgien för att ringa in Ryssland.
Den ryska annekteringen av Krim i Svarta havet 2014 spökar fortfarande på regeringskansliet i Rosenbad som alltjämt ser detta som ett hot mot Sverige. Rekordet i rysskräck tar höken Hultqvist när han som tredje argument för ytterligare miljardsatsning på det svenska försvaret pekar på att ryska styrkor övar tillsammans med vitryska styrkor.
Varje land som har en militärmakt genomför övningar. De svenska styrkorna övar och ska öva ännu mer framöver. Det kommer våra grannländer att märka, så även Ryssland. Hur ska de uppfatta den tilltagande övningsverksamheten? Som ett hot?
Höken Hultqvists enögda fokus på Ryssland borde te sig märkligt även för den mest försvarsinriktade borgare. För samtidigt som försvarspropositionen kom hävdade Säpochefen Klas Friberg att Kina utgör ”ett av de största hoten mot Sverige”. Men det verkar Hultqvist ha missat när hårkorset är fastlåst på Moskva.
I stället för att piska upp stämningen och skrämmas med Ryssland borde Sverige föra en dialog med dem och andra grannländer i syfte att minska aggressionerna och spänningarna. Transparens och respekt i stället för lurpassande och misstro. Det tjänar vi alla på.
I Sveriges storsatsning på militären ingår fortsatt och fördjupat samarbete med Nato. Som en följd av värdlandsavtalet där vi upplåter svensk mark som uppmarschområde för Natostyrkor, så även med kärnvapen, ska vi nu rusta upp och knyta våra vapensystem ännu närmare till Nato och dess medlemsländer. En storsatsning på stridsflygplanet Jas ska göras där det nuvarande Jas 39 C/D ska användas parallellt med Jas 39 E som ska utvecklas. Dessa plan ska utrustas med fler robotar och ”långräckviddig bekämpningsförmåga” ska skaffas till dem.
Till detta kommer att Sverige ska inleda ett samarbete med Storbritannien för ”att kunna möta framtida operativa krav” inom stridsflygsområdet. Sverige och Storbritannien planerar alltså att tillsammans utveckla nästa generations stridsflyg. Hur ska Ryssland och andra länder uppfatta dessa satsningar och de robotar som kan nå betydligt längre bort från Sverige?
Sverige närmar sig Nato, alla kan se hur miljardrullningen till krigsmakten ökat, alla kan se att det är Natoländerna som står för den största upprustningen i världen.
2018 spenderade de 29 Natoländerna tillsammans 963 miljarder dollar på rustning. Förra året ökade USA sin militära budget med 5,3 procent till hisnande 732 miljarder dollar, att jämföra med Rysslands 65,1 miljarder dollar. USA lägger alltså drygt elva gånger mer pengar på krigsmakten än Ryssland. Ändå är det alltid Ryssland som utmålas som det stora hotet mot fred och säkerhet i världen.
Noterbart är även att både Kina och Indien satsar mer på militären än Ryssland, som tätt följs av Saudiarabien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Japan samt med Israel på 15:e plats.
Kommunistiska Partiet har inte mycket till övers för Vladimir Putin och Ryssland kapitalistiska system. Men vi ser med oro på de tilltagande spänningarna i vårt närområde, spänningar som orsakas av en aggressiv expansionspolitik från Natos sida. Något som Nato lovade Ryssland att inte göra när Sovjetunionen upplöstes.
I stället för en omotiverad krigssatsning borde resurserna läggas på vården och att på att bekämpa arbetslösheten. Sverige måste återgå till att vara en röst för fred och nedrustning i världen. Vi måste skriva under FN:s konvention om förbud av kärnvapen. Speciellt som vi var med och initierade detta förbud 2017. Sverige måste lämna värdlandsavtalet med Nato som ingicks 2014 och vårt land måste återupprätta den svenska neutralitetspolitiken och agera som det alliansfria land vi borde vara.
