Jonas Sjöstedt kunde i helgen nöjt konstatera att ombuden på Vänsterpartiets EU-valkonferens ställde sig bakom partistyrelsens förslag att inte låta kravet på utträde ur EU finnas med i valplattformen.
Det var också en självsäker Jonas Sjöstedt som förklarade att detta ställningstagande är för väljarnas skull. Så att de inte ska behöva vara oroliga för att Vänsterpartiet ska föra fram krav på EU-utträde. Det har inte gjorts sedan EU-inträdet 1995 och kommer inte att göras nu heller, även om det finns kvar i partiets program. För Jonas Sjöstedt är det inte givet att kravet på att lämna EU kommer att finnas kvar i programmet heller efter nästa kongress.
Sjöstedt menar att Vänsterpartiet har stoppat Sverigedemokraterna från att komma in i regeringen, och att Vänsterpartiet behövs för att stoppa högerextremismen även i EU.
Men fokus i valkampanjen är klimatet. Vänsterpartiet är klimatpartiet och det är bråttom. Vi har tio år på oss att rädda klimatet. Tiden räknas i EU-mandatperioder, så det är två mandatperioder allt handlar om.
Även om ingen i konferenssalen tyckte annat än att klimatet är en viktig fråga, så var det en aktiv och nästintill enig partistyrelse och en aktiv grupp bland ombuden som så entydigt fastslog klimatet som den viktigaste frågan, att få andra frågor fick plats i debatten.
Man kan förvånas över den tilltro till EU-parlamentet och möjligheterna att påverka som genomsyrade konferensen.
Många av ombuden var ganska unga och har inte själva upplevt ett Sverige utanför EU. Kunskapen om EU:s tillblivelse och dess grundvalar med de förödande fria rörligheterna för både arbetare och kapital är ingen kunskap man får utan att leta.
Med platserna i EU-parlamentet följer miljoner, och rätt som det är vill man inte bita den hand som föder en. Kanske blir man också förblindad av känslan av att vara med där allt händer.
Men i debatten hördes en hel del röster för att kravet på att Sverige ska lämna EU skulle finnas med i valplattformen. Omröstningen blev ganska jämn och en stor minoritet står upp för partiprogrammets skrivning om utträde.
De ombud, som bland vänner och partikamrater och i opposition argumenterade för att inte dölja utträdeskravet, är värda respekt.
Det EU-motståndet hoppas vi står fast, växer och hittar de samarbeten och de forum som behövs för att bli starkt gentemot den lagstiftade högerpolitik och nyliberalism som EU-projektet innebär.
Marit Kalleson