Varför detta plötsliga intresse för Saudiarabien?

Att kungadiktaturen halshugger oppositionella, krigar mot grannländer och finansierar skolor och moskéer är inget nytt. Vad beror medias nyvakna kritik på?

2018-11-21

I kanalbiblioteket på tv:n hemma har det dykt upp en mängd dokumentärer om Saudiarabien. Här skildras det inhemska förtrycket och rollen som en maktspelare i Mellanöstern. Och hur saudiska oljepengar strömmar ut i världen för att bygga upp moskéer och skolor.
På nyheterna skildras den mänskliga katastrofen i Jemen. Saudiarabiens inblandning är inget som sticks under stolen med. Mordet på journalisten Jamal Khashoggi har blivit en följetång i världens medier och kändisar skriver upprörda protestlistor. Uppmärksamheten kan jämföras med den tystnad som omgett Israels mord på journalisten Yaser Murtaja i april i år.

Man frågar sig vad som är nytt? Saudiarabien har halshuggit oppositionella (inklusive journalister) sedan kungadiktaturen uppstod. Landet spelade en avgörande roll i krigen mot Irak, Libyen och Syrien. Den saudiska finansieringen av reaktionära moskéer och skolor har pågått sedan oljemiljarderna började strömma in efter upptäckten av olja på 1930-talet.
Beror medias nyvakna kritiska öga gällande Saudiarabien på att de tidigare var okunniga? Knappast. Som alltid när det gäller Mellanöstern finns olja med i bilden. Men av motsatt anledning än tidigare.

Genom fracking blir USA allt mer självförsörjande på olja. Tidigare i år rapporterade Internationella energirådet IEA att USA:s oljeproduktion förväntas stiga med 30 procent till 2023.
Den saudiske kronprinsen Mohammad bin Salman är bara drygt 30 år. Till skillnad från sin 80-årige far har kronprinsen blicken riktad mot framtiden. Och framtidens oljeprofiter kommer från Kina. Den asiatiska jätten är redan idag Saudiarabiens största exportmarknad för olja och även en avgörande marknad när de saudiska profiterna ska investeras.

Från Kina kommer allt ihärdigare framstötar om att oljehandeln ska ske i yuan istället för dollar. Dollarns ställning i världen hänger intimt samman med dess roll i den globala oljehandeln.
Dragkampen mellan USA och Kina finns som bakgrundsmusik till mycket av det som händer i världen. Och Washington accepterar inget annat än lakejer.

I förra veckan meddelades att USA ska tillsätta en ny ambassadör i Riyadh, efter att posten varit vakant i nästan två år. Ambassadören heter John Abizaid. Åren 2003 till 2007, när Bush och Cheney härjade som värst i Mellanöstern var Abizaid befälhavare för USA:s centralkommando, som ansvarar för USA-imperialismens intressen i 27 länder från Afrikas horn till Centralasien.
Samtidigt som detta skrivs rapporteras från Riyadh att rådet med mullor, den verkliga maktfaktorn i Saudiarabien, diskuterar att ersätta Mohammad bin Salman.

För de i Riyadh som vill kunna fortsätta halshugga oppositionella och bygga ut wahhabitiska nätverk i världen utan protester från människorättsaktivister och media i väst gäller det att hamna under västvärldens beskydd. Politiken står mot profiten för makthavarna i Riyadh.

Robert Mathiasson

Ordförande (K)