Den statliga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har inför valrörelsen varnat för smutsiga metoder. Men tveksamma metoder är inget nytt.
Genom tidigare valrörelser har VN föredömligt, i valrörelserna, tagit med alla partier i kommunfullmäktige som fått presentera sin lokala politik i separata artiklar. ( I år är dock upplägget annorlunda med ” Kan du lova”)
Vi vet att denna tidigare policy från VN:s redaktion har mött motstånd. I valrörelsen 2006 kontaktade den liberale partimedlemmen och offentlige debattören Lars Olsson, Gislaved, ägarfamiljen Hamrin/Fredriksson med krav på att utestänga Kommunistiska Partiet från denna möjlighet att presentera sin lokala politik.
Ägarfamiljen kontaktade Värnamoredaktionen i ärendet på Olssons uppmaning. Men redaktionen i Värnamo stod föredömligt på sig och hävdade att KPMLr/Kommunistiska Partiet är en företeelse i Gislaveds kommun och gav partiet samma möjligheter som de andra partierna.
Att dessa uppgifter stämmer har bekräftats av självaste Lars Olsson i samtal med mig med den krystade motiveringen att ”demokratin måste skyddas”.
En ägarfamilj har givetvis all rätt att ha synpunkter på vilka artiklar som tas in i VN.
Men att Lars Olsson som medlem i ett konkurrerande parti, liberalerna, kontaktar en ägarfamilj som i sin tur äger en tidning vilken har en monopolliknande ställning i spridningsområdet i syfte att utestänga ett konkurrerande parti är en enligt min mening en tveksam arbetsmetod även enligt de liberala högtidstalen om mångfald och pluralism.
Hur ser andra liberaler på Lars Olssons arbetsmetoder?
Erik Anderson, Gislaved
Ers fullmäktigeledamot Kommunistiska Partiet
