Hugo Chavez, demokrati och diktatur

I liberala Expressen begåvas vi med en lektion i diktatur (19/8). Den påstådde läromästaren utgörs av Venezuelas flerfaldigt omvalde president Hugo Chavez, som utmålas som en vänsterdiktator in spe.

2010-10-19

För ögonblicket är de liberala korsriddarna speciellt upprörda över att Chavez vill ge staten större möjlighet att beslagta privat egendom, en upprördhet vi väl kan förstå. Som bekant gör den liberala demokratin lydigt halt vid den heliga egendomsrätten.

Men vad Chavez tilltag har med diktatur att göra kunde inte ens Alexis de Tocqueville förstå.

”Kan någon tro att demokratin, efter att ha störtat aristokratin och kungen, kommer att göra halt vid bourgeoisien och de rika”, skrev denne liberala föregångsman redan på 1840-talet.

de Tocqueville fann en sådan tro enfaldig och därför utvecklades han, fullt logiskt, till en alltmer frenetisk demokratimotståndare. Undrar då vad han skulle sagt om Expressens enfald. Att utmåla mer demokrati som diktatur. Vilka stollar!

Ledarskribenten upprörs också över att Chavez vill avskaffa den begränsningsregel som säger att Venezuelas president bara får sitta i två perioder. En president som väljs mer än två gånger är uppenbarligen en diktator. Per definition. Om folkmajoriteten vill ha honom kvar spelar ingen roll.

Vi kliar oss frenetiskt i huvudet och funderar på Urho Kekkonen. Hur många gånger Kekkonen blev omvald låter vi bli att kontrollera, men han var i vart fall Finlands president i 25 år, mellan 1956 och 1981, då han avgick av hälsoskäl.

Är måhända också Kekkonen en läromästare i diktatur? Och vad skall man i så fall säga om vår egen statschef, som ärvt sin post och som sitter på livstid?

Visst reser lektionen många frågor.

Expressen efterlyser maktdelning i Venezuela. Bra säger vi med Hugo Chavez! Mer makt åt folket och mindre åt den gamla makteliten. Men det är inte en sådan maktdelning Expressen är ute efter. Istället skall Chavez avgå och utan prut lämna över makten till den sk oppositionen. På det att de rika åter skall kunna leva gott på folkets fattigdom och på förskingring av Venezuelas naturrikedomar.

Demokrati som mindre makt åt folket. Visst är det något konstigt med den liberala demokratisynen.

Vi lämnar Venezuela och beger oss raskt till Palestina. I sitt högkvarter i Ramallah filar president Abbas på en ny vallag. Att Abbas upplöst den folkvalda regeringen och tillsatt en högst egen expeditionsministär är inte nog för USA, Israel och EU. Abbas måste dessutom utesluta Hamas ur den palestinska politiken.

Abbas vet på råd. I den nya vallag han filar på stadgas att bara kandidater som erkänner hans eget politiska program och de uppgörelser han själv och hans företrädare gjort med Israel, skall få ställa upp i det kommande valet. För att få igenom detta övergrepp på demokratin planerar han därutöver att införa den nya vallagen via presidentdekret.

Vi letar förtvivlat i Expressen efter ytterligare en lektion i diktatur. Men förgäves. Expressen ger sitt tysta medgivande till Abbas diktatoriska åtgärder. Av skäl som läsaren säkert kan räkna ut själv. Samtidigt som EU, och därmed Sverige, fortsätter utsvältningskampanjen mot befolkningen på Gaza, som har den dåliga och förmodligen odemokratiska smaken att stödja fel parti.

Se där den liberala demokratin i dess prydno.

Det är inte ofta vi har anledning att hålla med ärkereaktionären Staffan Heimerson. Men någon gång kan till och med en så totalt förblindad höna hitta ett korn. Som när han i Aftonbladet (18/8) förundras över tystnaden kring militärdiktaturen i det svenska semesterparadiset Thailand, en tystnad som är liberal.

Man kan tycka vad man vill om den avsatte premiärministern Thaksin Shinawatra, kanske var och är han korrupt. Men Shinawatra var under alla omständigheter både vald och omvald till sin post, så militärkuppen var en kupp mot demokratin, som kuppen i Chile 1973. Men därom sägs inget från liberalt håll. Regeringen upprätthåller artigt de diplomatiska förbindelserna med militärdiktaturen och i den liberala pressen hörs inte minsta knyst om det moraliska i en turistbojkott. Kanske är annonsintäkterna från de svenska reseföretagen viktigare än demokratiskt patos. Pengar luktar inte.

Lite moralisk upprördhet finns trots allt. Mot att nationalhelgonet Sven-Göran Eriksson sålt sig till det Manchester City som Shinawatra köpt som exklusiv hobby. Men i övrigt är det mest lättnad som gäller. Militärdiktaturen sägs vara bra för den thailändska ekonomin. Varför då vara upprörd. Det som är bra för affärerna är bra för demokratin. Enligt liberal definition.

En lektion i diktatur, var det sagt. Men det blev mer en lektion i liberal demokratisyn. Varvid upprördheten säger mer om Expressen än om Hugo Chavez.

För vår del hoppas vi att Chavez blir kvar många år än som Venezuelas president. För att han har folkmajoritetens massiva förtroende och för att han för en politik som ger mer makt åt folket.

Det är det som är demokrati. Folkmakt.

Anders Carlsson

ordförande, Kommunistiska Partiet